Det finns stora möjligheter att effektivisera den svenska elanvändningen. Med god ekonomi går det att spara in mer än en tredjedel av Sveriges nuvarande elförbrukning på 142 TWh. 

Sverige slösar med el
Sverige tillhör de fem länder i världen som har högst elförbrukning per invånare, ca 16 000 kWh. Det beror på ett relativt lågt elpris och att många hus har elvärme. Därför finns också  goda möjligheter att  effektivisera elanvändningen.

Elvärme
Nästan hälften av kärnkraften, 28 TWh, går till vanlig elvärme enligt dalabördige professor emeritus Olof Eriksson, fd chef för Byggforskningsrådet, (DD 3/10 2006). Genom att byta till värmepump och/eller pellets minskar elåtgången till en tredjedel. Minst 15 TWh kan på detta sätt sparas in. Det är redan privatekonomiskt lönsamt och en av förklaringarna till att elförbrukningen i Sverige sjunkit med 8 TWh sen 2001. Kombineras värmepumpen med solfångare som förvärmer pumpvätskan kan verkningsgraden bli så hög som 700 % .

Industrin
Nyligen höll jag föredrag vid SEROs årsmöte i Köping ( SERO = Sveriges Energiföreningars Riksorganisation) om den svenska industrins möjligheter att spara elenergin. Min slutsats blev att industrin kan spara in ca 20 TWh fram till år 2020. Det handlar om att effektivisera pumpar, fläktar, motorer, tryckluftsanvändning, belysning m.m.

Elintensiv industri
I SERO-journalen nr 4/2006 har jag utförligt redovisat hur pappersindustrin kan spara in en tredjedel av sin elförbrukning. Ett exempel är framställningen av mekanisk massa. I Fors kartongbruk utanför Avesta har elförbrukningen i det närmaste halverats de två senaste åren. Om alla bruk som tillverkar mekanisk massa använder sig av den mest energieffektiva tekniken kan ca 3 TWh sparas in.  Effektivare pumpar och fläktar spar minst 3 TWh, 
ABB har utvecklat världens energisnålaste motorer, ABB High Performance, som är bättre än de motorer som klassificeras som Eff 1-motorer. Pappersindustrin har ännu inte köpt en enda sådan motor. 
Att ersätta tryckluftsdrift med eldrift spar i regel in ca 90 % av elförbrukningen enligt undersökningar vid Linköpings Universitet.
Övrig elintensiv industri, dvs. Kemindustrin, Stålindustrin och Gruvindustrin, använder också många motorer, pumpar och fläktar och tryckluft . Det går sannolikt att spara in ca 25 % av elförbrukningen i dessa industrier med motsvarande åtgärder som i pappersindustrin.

Tillverkningsindustri
Övrig industri, dvs. verkstäder o d, kan spara in ca hälften av sin elförbrukning. Det framgår bl a av en doktorsavhandling 2006 av Louise Trygg vid Linköpings universitet. En besparing på ca 10 TWh i Sverige är således möjlig.

Vitvaror, Belysning
Dagens bästa vitvaror, kyl, frys, tvättmaskiner o.d. drar bara en fjärdedel av den energi som  de från början av 1990-talet drog. Enligt Electrolux skulle ca 3 TWh sparas in i Sverige om alla gamla vitvaror byts ut mot moderna från 2000-talet ( SvD 9/5 2007). I flera länder,
USA, Italien, Spanien, ges bidrag om gamla vitvaror byts mot nya energisnåla.
Även belysningstekniken blir allt energisnålare. Enligt Magnus Frantzell från belysningsbranschen ( Dagens Industri, April 2007) kan  modern belysningsteknik spara in ca 5 TWh. Dessutom kommer snart lysdioder att ersätta lysrör. De kan spara in två tredjedelar
 av  kompaktlysrörens elbehov.
Fram till 2020 kan minst 10 TWh sparas in på vitvaror och belysning.

Övrigt
Givetvis finns goda möjligheter att spara energi inom andra områden av samhället än de ovan nämnda. Enligt en rapport från Chalmers Energicentrum 2005, ”Åtgärder för energieffektivisering i bebyggelsen”, kan man spara in ca 15 TWh el i befintlig bebyggelse. En del av dessa besparingar sammanfaller med de ovan nämnda, men det finns även andra åtgärder. Ett exempel är energisnålare elektriska apparater på kontor och i hem. Plasmateve är ett undantag men LCD-teve är på stark frammarsch.

Sammanfattning
En sammanräkning av ovannämnda besparingar ger att Sverige till år 2020 kan spara in ca 50 TWh av nuvarande elförbrukning på 142 TWh. Det blir också den billigaste lösningen på framtidens energi- och klimatproblem. Den amerikanska energiforskaren Amory Lovins hävdar att om man investerar 10 cent i kärnkraft får man ca 1 KwH el, om man investerar i vindkraft får man ca 1,5 kWh men om man investerar 10 cent i energieffektivisering spar man ca 10 kWh el !

Göran Bryntse, Tekn Dr
Styrelseledamot i Dala Energiförening
Ordf. i SEROs energieffektiviseringsutskott