En hållbar elförsörjning

Sverige kan övergå till en långsiktigt hållbar elförsörjning senast 2020. Även om vi skulle stänga av kärnkraften skulle vi klara oss bra på den övriga el vi idag producerar förutom kärnkraften, ca 80 TWh. Svenskens elförbrukning skulle i så fall fortfarande vara bland de högsta i världen, ca 9 000 kWh/invånare. Det är t ex mer än vad en tysk, engelsman eller fransman förbrukade ifjol.

Energieffektivisering

Det finns goda möjligheter att spara elenergi i Sverige. Av nuvarande elförbrukning på drygt 140 TWh kan minst 40 TWh billigt och ganska enkelt sparas bort . Ny teknik leder numera i regel till ett energisnålare samhälle. Industrin kan spara in minst 15 TWh genom effektivare fläktar, motorer, pumpar m.m. Energisnålare belysning, hemelektronik och vitvaror kan spara in närmare 10 TWh. Ersättning av elvärme med effektivare alternativ kan spara in ca 15 TWh.

Det finns därför inte anledning att tro att Sverige behöver mer än ca 100 TWh elenergi under överskådlig framtid. Detta behov kan lätt lösas med ca 70 TWh vattenkraft, 15 TWh vindkraft och 15 TWh biokraft.

Processindustrin kan dessutom producera ett par TWh genom att med känd teknik och till låga kostnader omvandla sin spillvärme till el.

Vattenkraft

Sveriges s k normalårsproduktion av vattenkraft är enl. Energimyndigheten idag 67,5 TWh. Emellertid är detta snart inte normalt på grund av klimatutvecklingen. Meteorologerna räknar med att nederbörden i Sverige ska öka med inemot 25 % på grund av det allt varmare vädret. Hur denna ökning fördelar sig över landet är lite oklart. En hel del hamnar troligen i Skåne och Västra Götaland där inte så många vattenkraftverk finns. En försiktig bedömning pekar mot en ”normalårsproduktion” av vattenkraft i Sverige år 2020 på ca 70 TWh, i nu befintliga vattenkraftverk.

Vindkraft

Vindkraften upplever nu en mycket stark internationell expansion. 2006 installerades ca 15 200 MW vindkraft, dvs. mer effekt än vad alla Sveriges kärnkraftverk kan ge. Kina t ex räknar med att installera ca 3 000 MW per år de närmaste fem åren, motsvarande mer än 1000 vindsnurror per år. Sveriges riksdag har satt upp som mål att fram till år 2015 öka vindkraftsproduktionen till ca 10 TWh. SERO ( Sveriges Energiföreningars Riksorganisation) som bl a organiserar Svenska Vindkraftföreningen, SVIF, med 1500 medlemmar, bedömer att Sverige bör producera ca 20 TWh år 2020. En försiktig bedömning är att åtminstone ca 15 TWh produceras i Sverige år 2020. Då behöver det byggas ungefär lika många vindkraftverk i Sverige som det nu finns vattenkraftverk, ca 1800 st, om man väljer storleken 3 MW. Ny vindkraft är idag billigare än ny kärnkraft.

Biokraft

Sverige har senaste året producerat drygt 13 TWh värmekraft, i huvudsak biobränslebaserad.

Denna produktion förväntas enl. Energimyndighetens prognos öka med mer än 10 TWh fram

till år 2015, främst som kommunal kraftvärme i fjärrvärmenäten. Även industrin förväntas öka sin biobränslebaserade mottryckskraft med minst 1 TWh. Det är således lätt att inom 5 år producera ca 15 TWh biobränslebaserad värmekraft. Skogen ska dock räcka till så mycket mer än elenergi och fjärrvärme, så 15 TWh kan vara en ganska lagom nivå. Troligen kommer nämligen större delen av Sveriges framtida behov av diesel att framställas med hjälp av svartlutsförgasning vid massafabrikerna. Ett pappersbruk i Michigan, USA, blir sannolikt nästa år först ut att bygga en sådan fullskale-anläggning

Solkraft

Solel är ännu för dyrt för att kunna konkurrera i stor skala med annan elproduktion. Utvecklingen går dock fort mot allt billigare solel. Dels blir den billigare på grund av att solelsmarknaden växer kraftigt. År 2005 installerades ca 1500 MW solceller i världen. Sven Lindström på Midsummer AB, som i år startar en solcellsfabrik i Kista hävdar att de nu kan tillverka solceller ”till en väldigt låg kostnad”. I fjol kunde Department of Energy i USA och flygplansföretaget Boeing tillsammans presentera en ny typ av solcell med 41 % verkningsgrad, mer än dubbelt så hög som dagens solceller. Nyligen slogs det rekordet av University of Delaware i USA, som nått nästan 43 % . I våras presenterade nanomaterial-centret vid Massey-Universitetet i Nya Zealand en ny typ av solcell som de tror ska minska kostnaden för solel med 90 %. Det finns således anledning att tro att Sverige år 2020 kan producera en hel del billig solel också, om vi behöver.

Sammanfattning

En kombinerad satsning på energihushållning, vindkraft och biokraft kan leda till att

Sverige senast år 2020 kan ha en långsiktigt hållbar elförsörjning enbart baserad på förnybar energi. Finns den politiska viljan för det ? Nu satsar kraftbolagen i Sverige i första hand på mer kärnkraft med regeringens stöd !

Göran Bryntse, Tekn Dr

Ordf. i Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen