foto: Astrid Göthe
Det har gjorts två undersökningar i anslutning
till den nedlagda tjärfabriken i Tågsjöberg.
| J&W (2002) Rapport: Sollefteå Kommun, Rishålla
1:58, Tågsjöberg. Översiktlig miljögeoteknisk undersökning.
Lithner G. (2005) Miljöförhållanden nedströms Tågsjöbergs f.d. tjärfabrik. ITM-rapport 157 Dessutom en undersökning ; Karlsson.S : Mobility
of PAHs and oxy-PAHs in contaminated soil
|
I somras (-07-06-05) kom SGU:s kommentarer
rörande
Tågsjöbergs tjärfabrik (en
utvärdering av ovanstående )
Från SGU:s utvärdering kan man konstatera att:
halterna av PAH:n i marken
runt tjärfabriken punktvis är ”mycket höga”.
I Tågsjön och Tågsjöbergstjärnen är
de ”höga”. Vilken spridning sker till Röån? SGU slår
fast att
Tågsjötjärnen avvattnas via Tågsjön till
Röån, vars tillrinningsområde är oreglerat och av
riksintresse
för naturvården. SGU påpekar att av PAH:n
kan det bildas oxy-PAH :n, vilka är än mer toxiska än
deras ursprung. De är även mer mobila och tas lättare
upp i biota. ”Sålunda kan riskerna möjligen bli
större allt eftersom PAH åldras. I dagsläget tas
ingen hänsyn till dessa andra PAH:n i en riskbedömning .
Något som möjligen bör beaktas i Tågsjöberg”.
Undersökningarna
visar att det finns stora mängder
av de canserogena PAH-föreningarna och
halterna i biota visar att föroreningarna är bioackumulerbara.
SGU slår fast att möjliga spridningsvägar är
både med yt- och grundvatten.
De höga halterna av de toxiska ämnena som påvisats
i Tågsjön och Tågsjöbergstjärnen
finns i sedimenten. Det finns mycket mer intressant att läsa
i denna SGU-utredning.
Nu frågar man sig ju med en viss oro hur mycket av dessa PAH:n
och deras ned-
brytningsprodukter, som transporteras vidare i Röån.
Det vet vi ingenting om.
Kanske är det först då de toxiska ämnena når
stillastående vatten (eller vid väldigt
långsamt flöde) som de sedimenterar. Det verkar ju troligt
eftersom de åter-
finns i sedimenten i Tågsjöbergstjärnen och Tågsjön.
Och vad skulle detta i så
fall kunna innebära för en tänkt (Gud förbjude)
kraftverksdamm i Röån?! Jo,
då skulle de cancerogena ämnena (fritt eller troligtvis
vidhäftat små partiklar)
sedimentera i dammbottnen. Där kunde de tas upp av biota och
föras uppåt i
näringskedjorna till fiskar, människor, uttrar m.m.
Eftersom det här kontaminerade området ligger uppströms
byn Röån
och vi är den närmast liggande bebyggelsen på vattnets
väg mot
Ångermanälven kan vår oro antas vara berättigad.
Området borde
saneras.
Slutligen ett citat från Lithnerska undersökningen:
"De sammanvägda resultaten av sediment och biota bekräftar
att spridning av
PAH-förorening ägt rum och alltjämt äger rum till
sjöarna och följdaktligen
även till Röån. Halterna av PAH i ytsediment och biota
i sjöarna är förhöjda ca
10 gånger jämfört med referenssjöarna. Det faktum
att vattenföringen i Röån är
300 gånger högre jämfört med Tågsjön,
måste rimligen betyda att föroreningen
i Röån späds till ofarliga nivåer. Däremot
kan PAH i de aktuella sjöarna utgöra
en ekologisk riskfaktor tillsammans med arsenik."
Mot ovanstående citat kan anföras att då det
gäller cancerogena
ämnen finns inga ofarliga nivåer. Då cancerogena
ämnens effekter är
slumpberoende kan ej låga halter avfärdas.